Tack för den här tiden!

Networkingbloggen fick liv tack vare en mängd fantastiska kvinnor, som jag känt i ganska många år nu.

Det började med att jag fick en idé om att vi borde blogga tillsammans och ta tillvara alla goda råd och de frågor och svar som ständigt flödade mellan oss.
Självklart nappade damerna på detta och efter några väldigt seriösa möten stod det klart vad bloggen skulle handla om, hur ofta den skulle uppdateras och vad den skulle heta!
Vi körde igång, kan man milt sagt säga, och vi hade jätteroligt under tiden!
Det har varit fantastiskt att se all kunskap som fanns mellan oss och som utökades av de underbara läsare och följare vi snart fick.
Bloggen handlade ofta om livet och det så kallade livspusslet och det skulle också komma att bli just livet och pusslet som satte stopp för inläggen i bloggen: de slutade dimpa ned.

Där vi stod när vi startade är inte där vi står i dag.
Det är fullt naturligt.

Vi har bytt jobb, fått fler barn, flyttat och i några fall även bytt familjekonstellationer.
Personligen vet jag att frågorna i bloggen fortfarande intresserar mig men jag har fått andra intressen och prioriterar den lilla fritid jag har stenhårt. Då stänger jag av det digitala livet och är fysisk istället. Jag tror att det gäller flera av oss i Networkinggänget.

Vi vill tacka alla följare och läsare för de fantastiska år vi haft tillsammans!
Det har varit debatt och olika åsikter och det har varit igenkännande och tröst.
Det har varit givande.

En stor kram från Networkinggänget (genom Anna) och: tack!

Sommarlov

Vi Networkingbloggare har för tillfället fullt upp med semestrar, förberedelse inför semestrar och sommarlovsbarn.

Själv jobbar jag sista dagen inför sommaren imorgon!

Bloggfrekvensen blir troligtvis inte så hög de närmaste veckorna, men häng kvar! Vi dyker in ibland och till hösten kör vi igång igen!

Tills dess önskar vi er alla läsare en riktigt skön sommar!

Kvinna och karriär – igen

Genom norska medier hittade jag den här artikeln om kvinnor, familjeliv och arbetsliv.  Den heter ”Why woman still can’t have it all”.

Den här artikeln har startat diskussioner kring ämnet kvinnor och karriär runt om i världen,  i Norge har  bland annat förra justisministern Knut Storberget deltagit.  Han gick av som justisministern av samma skäl, han ville vara mer med familjen.  Och för att hans fru också var i en ledande position, och nu var det hennes tur.  Han kallade det ”reell jämställdhet”.

 Vi som står bakom den här bloggen tycker att det borde gå att kombinera att jobba och ha en karriär med att vara mamma och kvinna.  Även om vissa dagar och perioder inte är det de enklaste.  Jag har själv ifrågasatt mina egna val då jag känt att livspusslet i perioder inte fungerat som jag vill och önskar.  Då har jag valt om, men inte valt bort jobb och karriär.  Eller det gjorde jag också en period, den perioden mådde jag inte alls bra.  Då insåg jag vikten att få vara båda mamma, kvinna och människa.

 För mig är det att ”ha en karriär” att få ha ett jobb som jag trivs med, som ger mig utveckling samt ger mig möjlighet att vara mig själv.  Att kombinera det med att vara mamma och kvinna det vet jag går.

Ålder – igen

Jag skrev ett inlägg om ålder i förra veckan. Och samma vecka utspelade den här lilla roliga episoden sig också.

För att lära känna verksamheten var jag med en av tjejerna ut på hennes kvällspass, och vi skämtade lite om att jag var hennes ”prao”. När vi sedan kom till en av våra brukare frågade den om vem den unga praoeleven som min personal hade mig sig var. Då var det rätt roligt att gå fram och presentera sig som hennes chef. När brukaren hörde att jag var chef, började den direkt behandla mig som det också. Inte alltid lätt att veta vem som är nya sommarvikarien och vem som är chef, och det är rätt skönt med vår verksamhet att vi inte alltid är det man tror.

/Karin

Stil och roll

Åter till frågan om kläder/stil på jobbet.

Har du en chef som klär sig utanför kontorets klädnorm? Vad tycker du i så fall att det säger om henom? (och där dök ytterligare en intressant fråga upp: heter det henom eller hennen eller något helt annat? Letar på Wikipedia utan framgång…) Påverkas din respekt för personen? Hur?

Finns det ett glastak för den som inte klär sig enligt normen? Och är det glastaket detsamma för män och kvinnor?

Många frågor… Har ni några av svaren?

Ketchupeffekten – forts…

Så var det sista (?) av Ketchupeffekten också offentligt. SAMBON HAR FÅTT NYTT JOBB! 😃

Grattis älskling!

Det har varit omtumlande veckor och vid är lite trötta, men nu i veckan ska det tömmas en lägenhet, flyttstädas och åkas till Norge på födelsedagsfest. (Vi var för övrigt i Norge i helgen som var också (the things you do for love… 😉) )

Men precis som jag avslutade mitt förra inlägg: livet är himla bra just nu!!

Ålder i arbetslivet

Jag hittade den här intressanta artikeln om ålder i arbetslivet.

Som nyutbildad fick jag jobb i en organisation där alla var rätt mycket äldre än mig, jag var en av de första sjuttiotalisterna som blev anställd. Min ålder gav mig båda fördelar, jag fick mycket stöd, hade många erfarna att fråga om råd, och fick vara med i många roliga sammanhang. Men min ålder var också en nackdel många gånger, jag blev inte tagen på allvar när jag sökte nya utmaningar i form av andra tjänster och jag fick höra att jag var en ”oslipen diamant” när jag sökte till ledarskapsutvecklingsprogrammet, där jag behövde övertyga min chef rätt länge att låta mig gå.

I min nuvarande roll är jag fortfarande bland dom unga, även om det nu är en bättre spridning i ålder och erfarenhet bland mina kollegor. Men fortfarande stöter jag på inställningen ”vi ska inte göra på något annat sätt än vi gjort innan” av min äldre kollegor, och då känner jag mig ung och hungrig, redo att driva verksamheten framåt.

I mitt jobb anställer vi rätt mycket vikarier, och inte så mycket fast personal (jag har fortfarande inte rekryterat en fast anställd). Och vi anställer i alla åldrar, de unga bidrar med hunger och engagemang och de äldre med livserfarenhet och engagemang. Men viktigast för mig är hur den individen framför mig kan bidra med sina erfarenheter, kunskaper och egenskaper, inte ålder, kön eller annat i vår verksamhet. Kanske är det lättare för mig som stött på fördomar båda när det gäller ålder och ursprung.

 

/Karin